Tid är väl gratis, vad jag vet

Tävlingen igår gick sådär. Egentligen är jag nog ganska nöjd, bara jävligt trött på att det har slutat att gå bra, sådär riktigt bra som det gjorde i våras. Men nu får tävlingarna vara slut för i år, hoppas att turen återvänder i vår igen. Var helt slut när jag kom hem så det blev ingen utgång igår. Sanna var ute, men det var ingen höjdare hörde jag...

Blev Pitchers idag istället, en lunch. Vi hade ju tänkt gå till Lilla Örebro men de öppnar tydligen inte luncherna förrän nästa vecka. Får väl se till att ta oss dit någon kväll i veckan istället. Vi måste ju se hur fint det har blivit!

Ska snart iväg och simma. Känner mig ganska duktig med det nu, ska bara se till att fortsätta.

Ibland har han så rätt så rätt, denna underbara Lars Winnerbäck.

När världen utanför har bantats ner till en broschyr,
och till ett sammandrag på TV klockan sju.
Och när lyckan fått en prägel av att vara allt för dyr
och statistiken slagit drömmarna itu.

När trenderna har sagt vem som är glad och sensuell
och romantiken blir en tår på TV3
och när skrattet måste kittlas av en loopenkarusell
och inget finns som inte går att se.

Då kommer drömmen om att inte va' mänsklig;
offrens antipati.
Sorgen över allt som är verkligt.
Då kommer sagan om en fantasi.

När filmerna har sagt att den som krånglar måste dö,
och blir till barnprogram som lönar sig och slår.
När TV-spel förläggs till en förverkligad miljö
där aldrig konsekvenserna består.

När gränserna ska öppnas för en fåfäng ruljans
och när rösträtt ska försvaras med gevär.
När moralen måste bugga för en starkare finans
och idealet blir en trogen militär.

Då kommer drömmen om att inte va' mänsklig;
offrens antipati.
Sorgen över allt som är verkligt.
Då kommer sagan om en fantasi.

För vem kan förklara att vapen är skitiga,
fula små saker när leksaksaffären är full med soldater?
Vilken mamma ska moralisera
när Loket kan ge oss miljoner och mera?
Nej, sagan ska bli
fantasi!

Jag vill sätta mig på tvären för ert snöda kapital,
så kan ni kalla mig bohemisk om ni vill.
Men jag strävar hellre bakåt än att svälja era tal
om allt det verkliga som inte räcker till.

För i den verklighet jag ser, där går en man omkring med kniv
och jagar frispel och poäng genom att slå.
Och framåt natten blir det strimlor av ett verkligt mänskoliv.
Allt medans pressen har enkät om "Varför då?"

Det är ju drömmen om att inte va' mänsklig;
offrens antipati.
Sorgen över allt som är verkligt.
Då kommer sagan om en fantasi.

Sagan om en fantasi