Snart solen i ögonen!

Tänkte bara berätta att vi sticker nu. Jag och Linnea, Mallorca nästa! Kommer bli så jäkla skönt, bara sola, bada och ha det bra i en vecka. Me like!

Kommer säkert bli rastlös, men har med mig flera böcker så det ska nog gå bra ändå.

Sitter för tillfället och lyssnar på Green Day, funderar på om jag packat allt, om det är idé att gå och sova i några timmar eller bäst att låta bli. Vi måste åka runt två härifrån. Lika bra att försöka sova lite, vila i alla fall. Laddar mp3 spelaren, hoppas att den tänker fungera.

Mobilen har typ lagt av. Den fungerar från och till. När den var som svårast att starta så blev jag arg och skickade den i golvet, hårt. Då hoppade den igång. Ni vet, det som inte går med våld, går med mera våld. Tillslut går det sönder.

Mamma ska ta hand om hästarna här hemma, hoppas att det ska gå bra och att hon inte tycker att det är allt för jobbigt. Sanna tar hand om Stina, hoppas att det ska gå bra. Stina var kanonfin idag när jag red, i alla fall en stund, sen blev hon trött. Men det känns ändå som att det finns där. Mycket jobb kvar, men det märks att det går framåt hela tiden, i det stora hela.

Fick en present av Sanna idag. Sjukt bra var den! Jag kanske har nämnt att det är de små sakerna som gör det... Så sant är det!
Tack Sanna!

Logiken framför allt.

Jag var oerhört aktiv på bloggen för några dagar sedan, förvånansvärt. Sen tog tiden slut kan jag lova, och orken, energin, matlusten, koncentrationen, logiken.

I söndags var jag i Söderköping, eller rättare sagt S:t Annas skärgård, och hämtade Hassan. Det var en liten slingrade grusväg över klipporna sista biten. Jag vill ha ett hus i skärgården när jag blir stor! Det är riktigt fint där på kusten. Hassan visade än en gång prov på att vara en riktig pärla, han klev rakt på transporten, stod som ett ljus hela vägen och tyckte sen att det var jätteläskigt att gå av. Han lyckades rulla fast i boxen första kvällen, men fick inte panik och kunde ta sig upp nästan direkt. Smart liten häst det där. Han har skött sig utmärkt sen han kom hem, jag hoppas verkligen att det håller i sig.

Grusvägen över klippor, genom gårdar...

Hassan, hemma i hagen.

Jag var även i Arboga och hämtade Bella på söndagen, och fixade klart det sista i stallet. Det blev en lång och ganska tröttsam dag. Speciellt efter totalt 10-12 h sömn de senaste tre nätterna. Det tar på krafterna...

I måndags var jag och Sanna på bio, såg "Flickan som lekte med elden" jag tycker att den var riktigt bra. Den första filmen var nog lite vassare, men det tycker jag även om böckerna så vi får se var det slutar efter sista filmen som tydligen ska komma i slutet av november. Jag ser verkligen fram emot det.

Igår var jag och Stina och tränade för Niklas på Wittvång, vi var inte på topp direkt, och jag som fortfarande inte sovit ordentligt hade nog lite för lite tålamod, och lite för dåligt humör. Men någonting fastnade i alla fall och på slutet gick det ganska bra. Idag när jag var i stallet så hade hon ont i ryggen, vet inte om det var efter träningen igår eller om hon hade det innan och att det var därför det gick dåligt. Jag red henne idag ändå, tänkte att det kanske var träningsvärk. Hon kändes helt okej, men jag vet inte. Det får bli vila för henne imorgon, och sen longering ett par dagar framöver. Får se vad hennes jobb blir när jag är borta nästa vecka, men någonting ska det väl förhoppningsvis bli.

Imorse när jag skulle åka till jobbet var jag supertrött, stannade på Statoil för att köpa kaffe och mat till lunchen. Förra veckan så var jag på Statoil och köpte kaffe sex mornar av sju. Helt sjukt, de kommer att bli rika på mitt kaffe. Men, åter till imorse. Jag gick ut till bilen, skulle sätta mig samtidigt som jag balanserade kaffet, pajen och plånboken i ena handen. Det gick sådär. Det blev kaffe i hela bilen. Fruktansvärd besvikelse och ilska. Vad gör man? Tömmer facket, där allt kaffe hamnade, på saker och lägger i näsdukar, en hel förpackning. Så fick det se ut hela dagen. Men nu ikväll när jag var klar i båda stallen så åkte jag till Ormesta för att städa och tvätta bilen. Höll på i nästan två timmar. Det blev jättebra, förutom att det fortfarande luktar kaffe i bilen. Tror att det kommer från mattan på passagerarsidan, det var där jag la alla saker som blev dränkta. Så kunde jag inte spola av mattorna eftersom jag inte hade tid att hänga upp dem på tork. Får ta tag i det där någon dag.

Sanna och jag fixade en extra garderob till oss i stallet idag. Niklas sa att vi kunde ta en som fanns i flygeln, så det var bara att släpa den över hela gården och in i ladan. Det blev riktigt bra tillslut, så nu har vi någonstans att göra av täcken och diverse saker som inte används så ofta. Perfekt!

Hela livet är ett disko.

Jag har haft mycket att göra den här veckan, och en del kvar. Det börjar dessutom hända saker, åt alla håll, det liksom rör på sig nu.

Jag och Stina har varit och tävlat idag, och ja, jag måste skryta lite. Vi vann faktiskt!!! I 1.10 så var vi klart snabbast, tror att det var ca 1,5 s till tvåan trean. Det var riktigt kul!

I 1.20 så hade vi två ner och ett stopp i omhoppningen, men den gick i 1.30 så det får väl ändå vara okej. Jag var jättetrött och hade ingenting kvar att ge, så jag red dåligt, riktigt dåligt. Stina var fin, och jag borde ha skärpt mig. Men men, det var bara en dubbelnolla så vi fick faktiskt pris ändå, 9:e plats blev det. Nöjd med dagen!

Jag har precis firat segern med egenhändigt lagad mat. Haha, det gick ungefär lika bra som vanligt. Jag är en jävel på att koka ris, det blir alltid perfekt. Men att steka några Chickybits, det var för svårt. Men, bränt är ju gott...

Ja, vad ska man säga om gårdagen på Harrys då? Intressant. Ibland undrar jag hur jag tänker, och varför jag gör sådana här saker. Men vad fan, lite roligt måste man få ha. Undrar om någon är sjukt bakfull idag...

Stina vann.

The botten is nådd.

Det är intressant att se hur människor är. Det här med att tänka sig för en gång extra innan man svarar, eller säger något. Eller bara tittar på ett speciellt sätt. Hur jävla svårt kan det vara? Jag tycker själv att jag är ganska bra på det, observera ganska. Klart att jag fuckar till det då och då, men jag försöker åtminstone, och jag är medveten om det. Men frågan är ju om det är värt det? Det verkar ju inte som att det ger någonting tillbaka, men jag kanske bara håller på att bli bitter. Who knows?

Bara för att klargöra allt, lite fingertoppskänsla skulle inte skada. Om man känner sig nedtryckt, överkörd och är jävligt ledsen, så kan jag lova att det blir inte bättre av att folk frågar om man är sur. Det förstör allt, allt det som man försökt bygga upp och stabilisera. Varför kan man inte istället bara fråga hur det är, och bry sig om svaret? Inte det obetydliga "Hej, hur är det?" som man inte kan svara något annat än "Det är bra, själv då?" och där är konversationen slut, eftersom att man förmodligen bara mötts och gått åt varsitt håll. Att istället för att förutsätta att det är på ett sätt, visa lite omtanke. Jag är värdelös på det, men jag är medveten om det.

Enough.

Nu är resan bokad! Det ska bli så fantastiskt, jävla skönt. Jag och Linnea, sju dagar, sex nätter, ett fyrstjärnigt hotell på Mallorca, Palma Nova. All inclusive, 15 m till havet, pool, 100 m till centrum. Jag kommer inte att förstå vilket lyx det är förrän jag är där, kanske inte ens då. Det här kommer att bli guld. OCH, när jag kommer hem därifrån, så är min bästa Karro i Sverige! Visserligen bara på besök, men det räcker för stunden. Jag saknar henne som fan!

Igår spelade Jonas "The botten is nådd" på jobbet. Jag älskar den låten, men den låg långt inne i min hjärna. Han plockade fram den. Imorse när jag köpt kaffe och lunchlådan på Statoil, för fjärde gången den här veckan, så spelades den på P3. Mållös.

Basshunter know how to do it, gillar skarpt hans nya(?) låt.

Kicken, var är den?

Jag har tröttnat på att läsa. Det brukar gå i perioder, efter att ha läst John Ajvide Lindqvists böcker, Människohamn och Låt den rätte komma in, så går det inte att läsa en annan bok. Visst att det brukar gå i perioder, men jag brukar kunna läsa flera böcker än så här i rad. Jag började på Jo Nesbøs första bok om Harry Hole, Fladdermusmannen, men jag tar mig inte för att läsa. Inte ens på lunchen på jobbet. Alltså bara att gilla läget och låta bli att läsa ett tag, eller ta någon annan bok och prova denna igen när jag är på rätt humör kanske.

Idag har jag byggt klart mina hagar. Är väldigt nöjd med mig själv, på söndag bär det av till Söderköping för att hämta hem min pärla. Ska försöka gå ett varv runt hagen och rensa bort gräs och buskar som är nära tråden innan dess. Hur jag nu skulle hinna det. Har varit rätt mycket den här veckan, kanske just därför som min förkylning brutit ut igen. Är trött på det här nu. Men nästa lördag, då jäklar bär det av, jag och Linnea mot värmen och solen!

I lördags när jag jobbade så kom det fram en kille och började prata om film. Han frågade om jag gillade zombiefilmer. Jag har aldrig sett en zombiefilm. Han påtalade speciellt en, Shaun of the dead, som skulle vara rolig också, inte bara läskig. På något sätt så lovade jag att jag skulle se den, och Hot Fuzz som tydligen var samma gäng som låg bakom. Han sa att hur jag än skulle få tag på filmerna, så skulle det vara värt det. Jag försöker ju alltid att stå för vad jag säger, och hålla vad jag lovar. Pratade lite med Robban på jobbet, han är ju ett filmfreak och hade faktiskt båda filmerna hemma. Guld. Så nu har jag i alla fall lånat dem, frågan är bara när jag ska ha tid att titta på dem. Men även han sa att det var riktigt bra filmer, så det låter ju lovande i alla fall. Kul idé där.

Red Stina på kandar idag. Jag gjorde det rätt mycket när jag jobbade hos Niklas, men har nog knappt gjort det sen dess. Men det fungerade bra, det blir ju lite lättare att få henne med sig. Vi har kommit in i en tråkigt period nu, det kan ju inte gå bra jämt... Så det är inte direkt superkul att rida varje dag, men det brukar kännas ganska bra mot slutet i alla fall. Dessutom så vet jag att det går upp och ner hela tiden, och när det vänder så brukar det bli riktigt kul! Har dock tänkt att jag ska börja träna dressyr igen, svårt att hinna med bara. Men tror att jag ska rida för Ingalill, som Sanna brukar rida för, hon kommer ju till gården så det tar inte massa extra transporttid.

Undrar hur mycket bra musik man egentligen missar?

...seems to last forever.

Jag trodde, i min vanliga optimism att den där hagen skulle vara klar i söndags. Det var den inte, när jag och pappa tryckt ner alla stolparna, vi hittade stolpar så att det räckte, så hann jag inte göra något mer den dagen. Jag fortsatte igår efter jobbet, lät till och med Stina vila för att jag skulle hinna klart. Hade lånat med en skruvdragare från Ormesta, för att skruva i isolatorerna. Det gick hur smidigt som helst, tills batteriet dog. Jag hade inte med någon laddare eller extrabatteri. Trots det så fortsatte jag med isolatorerna, satte ut dem på alla stolpar, men skruvade inte i dem helt, fick nog med kramp i händerna ändå. Det var fortfarande ganska ljust när jag var klar med det, så jag gav mig på att få fram tråden också, den låg ju helt överväxt på vissa ställen. Jag höll på tills det blev mörkt, och lite längre.
Idag tog jag nya tag, hade med skruvdragaren, två batterier och laddare. Efter att gjort slut på två batterier så var i alla fall isolatorer iskruvade. Jag drog tråden så gott det gick, i mörkret, och den gamla tråden räckte nästan hela vägen. Blir nog att skarva lite sen. Eftersom att jag var i stallet och red direkt efter jobbet så var jag inte i stallet här hemma före halv åtta, det är ungefär då det börjar bli mörkt... Alltså gjorde jag det mesta i mörker idag, det blir ju onekligen lite jobbigare men går ganska bra. Imorgon borde jag verkligen bli färdig, det är bara att dra tråd på den nya biten, och att skarva en liten del. Plus att fixa grindarna så att de blir bra. Det kommer att bli sjukt bra när det är klart. Jag hoppas att det ska vara tillräckligt högt för att mina kära lilla Cannavaro inte ska hoppa över heller...
Sådärja, hur långt kan man skriva om ett hagbygge?

När jag varit och lämnat tillbaka skruvdragaren hos pappa och åkte den korta vägen hem så hörde jag i alla fall den här låten. Den är så in i helvete (ursäkta uttrycket) bra. Lätt den bästa låten för tillfället!

Har tänkt ganska mycket de senaste dagarna, när jag varit instängd i min ilska. Den har släppt lite, helt kanske. Vet egentligen inte om jag kommit fram till något, men börjar nog veta vad jag vill, eller vad jag ska sikta emot.

Precis som min vän så har jag aldrig varit mörkrädd, tyckte säkert att det var lite läskigt när jag var liten, men ingen direkt rädsla sådär. Är det fortfarande inte, men kan ibland komma på mig själv med att tycka att det är obehagligt. Har nu insett att det inte är det, jag har härdat mig själv ganska bra sista veckan. På jobbet händer det ju då och då att det blir mörkt, och där är det mörkt då, 40 m under jord... När jag cyklade till Universitetet i fredags var det också riktigt mörkt, då var jag glad att jag kunde vägen utantill, för jag såg den inte... Idag när jag byggde hage blev det mörkt, fort utan att jag ens märkte av det före jag var klar. Jag är nog rätt så trygg i mig själv, trots allt.

Trygghet.

Det var så det kändes, just då, i det som var nu, fast då.

Någon, eller någonting kanske, gjorde mig nyss så fruktansvärt rädd, och jag hoppas att det syftar på något som är närmare än vad jag befarar. Helvete. Fast egentligen kanske det vore bra, jag skulle förstå det bra efter ett tag, men jag vill absolut inte att det ska vara så.

Ibland är livet en gåta, det är därför man får tillåtelsen att skriva i gåtor. Bara för att man måste skriva av sig, men klarar inte av att avslöja något. Det kan hända att det finns en och annan som klarar av att läsa mellan raderna. Lucky you.

Är inne i en sådan period att jag inte klarar av något, det går liksom inte. Jag blir jävligt irriterad över ingenting, hatar mig själv när det är så, men kan inte göra något åt det. Eller ja, jag kan ju låtsas som ingenting, det brukar fungera bra. Tills jag blir ensam och inte kan låtsas längre, för då exploderar allt. Just därför så kan jag knappt låtsas som ingenting, för den där explosionen kan förfölja mig längre än jag orkar. Det är då det blir så där, för stark för att vara svag, och för svag för att vara stark.

Trygghet.

Om två veckor så är jag förhoppningsvis på varmare breddgrader, semester. Det kanske är vad som behövs, innan höstdepressionen försöker att ta mig. Före flyget går, så kanske det är dags för en premiär. En premiär som jag tror hårt på, stenhårt.

Jag önskar att jag kunde vara mera som någon annan, som kan hantera ord. Fruktansvärt avundsjuk.

Tack, eller nå't.

Elias and the Wizzkids. Det var det som var poängen med gårdagens utgång, men jag var inte på humör. Trots det så blev det en trevlig kväll! Det var Kåren som gällde, jag var något snabbare än mina kära syster och hennes följe, vilket resulterade i att jag gick in själv på Kåren, köpte en öl och beställde mat. Ibland är det bra att kunna reglerna, jag vet att de måste kunna servera mat. Så jag fick min mat, sen kom Lisa, Johan och Sanna. Det var i princip bara studenter där, vilket fick mig att minnas onsdagarna med Strömpis Campus. Shit, fulla studenter... Men det var kul, när bandet började spela så såg jag ett par låtar, sen tyckte jag minsann att det var dags att bege sig till Harrys istället. Så blev det, Erik, min gamla klasskamrat från mellanstadiet som vi träffade där inne, hängde också på. Såg ut att bli en trevlig kväll, dessvärre så svek halva sällskapet när vi väl kom fram. Men Sanna hängde på och det blev en trevlig kväll, ganska många kända ansikten var där. Det blev också en och annan intressant diskussion. Mest med polisen. Inget ovanligt, det är ju poliser, eller blivande poliser var jag än ser. Börjar vänja mig nu. Finns säkert något dolt budskap i detta, ska bara förstå det.

Fick skjuts hem av Rolle, ännu en vakt som ligger på plus nu. Tusen tack!

Vaknade idag som om det hade varit en vanlig jobbkväll igår, inte ett dugg bakiskänning. Så det blev att fixa lite i stallet här hemma, snart dags att hämta hem min lillkille. Mamma och jag var i Glanshammar och hämtade hö, sedan på Granngården och inhandlade diverse inför staketbygge. Pappa hade varit och köpt stolpar igår, så när vi kom hem så var det bara att lasta ur höet, och sätta igång med att placera ut stolparna där de ska vara. Förut så var det bara en stor hage, nu måste vi dela upp den i två, så det blev en rad med stolpar för att dela av. Rakt? Hmm, efter ett tag jämnt i alla fall. inte det lättaste att sätta stolpar på en rak linje utan några direkta riktmärken. Men jag tror att det blir bra. Imorgon ska pappa komma med traktorn och trycka ner stolparna, hoppas att det går. Vore skönt att slippa gå runt med gummiklubba och slå ner dem. Hagen blir nog klar imorgon, sen är det bara att hämta hem hästarna. Siktar nog på att hämta Hassan på tisdag.

Snart dags att åka och jobba. Blev ju en dag på Harrys den här veckan i alla fall.

Vems spel?

Shit. Jag har nyss sett det bästa, ever! Två stycken sjukt roliga killar som gick in till Idoljuryn spöade dem så jäkla hårt. Var så sjukt bra, har inte skrattat så mycket sen...
...igår, när Tjyven drog den där om nakenkatten. Men annars, humor, ge mig mera humor!!!

Jag glömmer bort mig lite, har så mycket för mig så att jag bara springer. Nu har jag slängt ett öga åt sidan, sett vem som står där. Jag måste ta mig tid. Stanna, tänka, ventilera.

Har hört att de som är födda i vågens tecken trivs bra ihop, jag upptäcker fler och fler. Är det så, eller är det bara ett sammanträffande. Spelar det någon roll?

Inställningen. Det är den som gör allt, faktiskt.

Möttes av en mindre glad överraskning på jobbet igår. Jonas var sjuk, det var hans 9-18 vecka, jag var reserv. Resten kanske ni kan räkna ut. Han ska vara hemma imorgon också, sen får vi väl se. Fast det är inte så farligt att jobba till sex, det blir väl värre till vintern när det är kolmörkt när man kommer till stallet halv sju. Annars är jobbet som vanligt, vi fick ett fantastiskt gott skratt idag på eftermiddagen. Thomas tänker inte alltid klart innan han säger något. Men en nakenkatt, det ska han nog skaffa sig en...

Stina och jag var i Söderköping i söndags. Dags för 1.30 debuten. Hade inte talat om det för någon, förutom Sanna, innan. Allt för att slippa pressen, jag skulle vara nog nervös ändå. Jag var inte ett dugg nervös, tills jag kom in på banan. Det var en snäll 1.30, men ändå en 1.30. Medelsvår liksom. För mig är det rätt stort. Men det gick faktiskt rätt bra, hade tre ner, varav två stycken var bland de tre första hindrena. Resten av banan flöt på bra, hade ett oturspet i slutet av banan också. Men Stina kändes bra, och hindrena kändes inte så höga. Jag tror att det kommer bli bra så småningom.

På fredag ska jag leka student med min kära syster. Verkar ändå inte som att jag ska jobba nåt på Harrys, har inte hört något än i alla fall. Så det blir Kåren med Elias & the Wizzkids. Kan nog bli kul, man vet ju hur studenter festar. Bara att tänka tillbaka på den Valborg som jag, Persson och Ida firade på Universitetet. Det är nog den galnaste kvällen i mitt liv, vilka minnen.

Ska villigt erkänna att jag haft fel. I början när jag hörde Kodjo Akolar tyckte jag att han var kass, helt åt helvete faktiskt. Hata är ett mycket starkt ord, och så illa var det inte, men nära. Nu har jag hört honom lite mer, tror att han har landat lite mer i rollen som morgonpratare. Han är fan helt jävla fantastisk. Me like! Han var ju på Harrys och körde StandUp i våras, då ville jag inte ens lyssna. Nu är jag arg på mig själv för att jag inte gav honom en chans då. Att det skulle ta ett halvår för mig att förstå. Skönt att det riktiga Morgonpasset gänget är tillbaka i P3 på mornarna, sommarvikarierna var väl sådär. Den enda som fastnat därifrån är Jonathan Unge, han fångade mig direkt. Men det verkar som att han är kvar. Ska nog forska lite i vad han gör egentligen. Imorse hörde jag något på radion om Aron Flam, han var också på Harrys och körde StandUp i våras. Han presenterades med "Han äter Magnus Betner till frukost". Det gjorde han, grymt bra, hoppas på att höra mer ifrån honom!

Det finns många sätt man kan bli sviken på. De stora sveken, är det de som är värst, eller är det alla små, där det riskerar att finnas en riktigt elak tanke bakom, från någon man inte trodde det om? Jag vet inte, blir ledsen av tanken och hoppas att det inte är så. Är trött på svek, jag ska väl egentligen inte yttra mig. Hur många gånger har jag blivit sviken, på riktigt? Det är knappt så att jag kan komma på det. Dessa små svek däremot, de skrämmer mig som fan.

Igår ringde han igen. Men utan att komma med något nytt, bara samma jävla tjat. Hur svårt kan det vara att förstå, att börja bete sig som en normal människa? Fast med tanke på hur irriterat jag avvisade honom så kanske han förstår, eller kanske inte.

Jag läser förresten "Låt den rätte komma in" nu, den är mycket bättre än filmen. Tur att jag kom till insikt och provade.

Man ska inte nöja sig. Så är det.

Det rullar på nu. Skönt med en kort dag på jobbet idag, jobbade 7-12. Sen var det raka vägen till stallet, Svanteträningen var 13.30 på Eklunda. När jag åkte från jobbet var det nästan sol, lite mörka moln i horisonten. När jag varit i stallet i drygt en kvart hade ösregnet slutat, både jag och hästen hade hunnit bli dyngsura. Sen kom solen. Träningen gick i alla fall bra, jag har ju lite problem att vända upp från kortsidan, men det var väl typ det enda som inte gick bra från början. Svante verkade nöjd, tyckte att Stina blivit fin. Alltid kul att höra!

Har varit en sväng på Marieberg idag. Inhandlat en lampa, och lite småsaker. Köpte en lampa i söndags också, när jag och Linnea var på IKEA. Så nu är det lite ljusare hemma hos oss. Det var ganska välbehövligt. Ganska mycket mer som skulle behöva fixas, men smakar det så kostar det. Jag tittar ju efter lägenhet med, men är nog lite för kräsen. Som med allt annat... Hittade en som skulle vara perfekt, tvivlar dock på att jag får den.

Jag har bestämt mig för att ta hem Hassan, han får nog stå här hemma i stallet över vintern. Han åkte över till fastlandet i fredags, fick ett sms när de var klara om hur snäll han varit. Hade klivit rakt upp på färjan utan problem, he's mine!

Lite bildbevis från Liseberg också.


Rökpaus nr 1. Det blev 3 till längs vägen ner...


Skål!


Flumeride.
Jag: Blev du blöt?
Lena: Näe, jag klarade mig rätt så bra.
Jag: Mm.. jag med.


Nej, det handlar inte om tur. Skicklighet och taktik!


Den efterfrågade Thelma & Louise bilden.


Dagens gemensamma skörd, helt okej ändå!