En jävla massa bra musik

Det är precis vad det blivit på sista tiden.

Det blev aldrig Hultsfred, vilket kändes som ett nederlag. Det blev Arvika istället, jag tror det var en vinst. Jag fick se mina hjältar. Markus Krunegård, Hästpojken, Oskar Linnros, Monty och många, många fler. Upptäckte en del nytt. Ta bara Per Egland, en ny stjärna. Jag har ju bestämt mig för att jag ska börja gilla Kent också, det går sådär, men deras spelning var rätt bra och jag har gett med mig lite. Men de är fortfarande långt ifrån mig.

Det regnade in i mitt tält, speciellt till sista natten. Inte jätteskön sömn direkt, men vafan, jag har fattat grejen med festivalliv. Jag älskar det. Det hällregnade när jag tog promenaden mellan campingen och området för att se Oskar Linnros. Det var så värt det. Allt var bara så perfekt. Till och med att äta kebabrulle till middag tre dagar i rad. Helt okej kebab förresten, om du är örebroare alltså.

Oskar Linnros. Fick chansen, och tog den, att se honom på Ritz i onsdags med. Vilket drag det var! Värmen på det, jag kan lova att hela publiken simmade... Men det är bara så rätt. Kan nog säga att hans spelning på Ritz slår den i Arvika. En mindre scen, härligare känsla. Plus "Var är Oskar", kan det bli bättre?

Jag har verkligen funnit mig själv i musiken. Det har gått många år som jag kallat mig själv för allätare. "Nej, ingen speciell genre tilltalar mig mer än någon annan." Det är bara så fel. Svensk pop, vi har funnit varandra. Jag ska absolut inte säga något om att jag bara lyssnar på det, för det finns mycket annat jag också gillar. Men ingenting är som svensk pop. Obeskrivligt.

På onsdag blir det Ritz igen. Veronica Maggio den här gången, och nu ska Simon också få vara med...

Mitt pengasparande går sådär. Kunde inte hålla mig från att beställa lite skivor nu igen... Det blev Monty, Oskar Linnros, Veronica Maggio, Moneybrother, Familjen och Teddybears. Teddybears, ett utmärkt exempel på bra annan musik, och vilken show de visade upp i Arvika. Mina ord är snart slut, jag måste fylla på ordförrådet.

Arvika blev som en liten minisemester igen. Fick ledigt även på torsdagen, så kom tillbaka till jobbet, jobbade tre dagar, sedan var det fyra dagar ledigt innan det blev en full vecka. Ganska lagom mjukstart efter semestern. Nu är det fullt upp däremot. Eller ja, det är rätt lugnt i semestertider men jag jobbar fulla veckor. Men tror att jag lyckades ganska bra med att ta det lite lugnt med Harryspassen på det här schemat. Jag som inte skulle jobba där alls, alltså. Men det funkar inte. Så länge jag tycker det är roligt kommer jag att stå där.

Imorgon ska jag och Stina åka till Latorp och tävla också. Inte varit på tävling sedan Västervik 24 april... Exakt tre månader utan tävling mitt i säsongen alltså. Helt sjukt. Hoppas att hon är frisk nu, jag kan ju inte sluta oroa mig. Har inte hoppat så mycket hemma så det kommer nog inte gå jättebra imorgon. När jag hoppade lite hemma häromdagen var hon helt galen. Det är dessutom stilbedömning imorgon, kommer bli pinsamt om hon är sådan...

På kvällen imorgon är det också dags för Lisas 25-årsfest hemma hos pappa. Hoppas på drag. Lagom drag i alla fall.

Svensk pop och jag, det kommer att stå skrivet sida vid sida i himlen.

Du har fått mig så långt, genom så lite. Hur du har lyckats är bra konstigt, men jag tror att det stavas med fyra bokstäver. Du gjorde det på mitt sätt.

Glad igen

- Rasmus Seebach

 Om du hade låtit bli att spela den här låten för mig då så hade jag kunnat lyssna på den nu.

Semestern är snart slut, på måndag börjar allvaret igen. Efter två veckors ledigt så ska det faktiskt bli skönt att börja jobba igen. Har faktiskt varit rastlös den här veckan, beror säkert på den inställda Hultsfredsfestivalen, men ändå. Blir skönt att få tillbaka rutinerna...

Nästa vecka blir det ju Arvikafestivalen också, fick bli det istället för Hultsfred. Så blir en extra semesterdag nästa fredag. Är lite besviken för det är inte alls samma utbud av band som jag vill se på Arvika som skulle ha varit på Hultsfred. Men de bästa kommer, Hästpojken och Markus Krunegård. Kan man egentligen begära något mer?

Väntar med spänning på antagningsbesked också. Borde komma när som helst nu. Tror inte att det blir så roligt däremot, får nog vänta ett år med mina studier. Egentligen är nog det lika bra, ett år att spara pengar och styra upp situationen lite...

Stina börjar komma igång igen. Hoppade lite här om dagen och det kändes ganska bra. Hoppas bara att det håller också. Longerade igår, har tänkt att jag ska försöka göra det lite oftare. Då ser man kanske om det blir några förändringar. Kan ju försöka se i alla fall. Hon jobbar dessutom rätt bra på lina.

Man kan tolka tecken överallt. Jag blir galen. Radera bara ut alltihopa från min hjärna så skulle allt bli lättare. Överallt och hela tiden...

Trelleborg - Travemünde

Fast tvärtom, och det var en lång väg dit, en lång fantastisk väg!

Örebro - Stockholm Skavsta - Beauvais - Le Mans - Le Roche sur Yon - Haras du Pin - Le Havre - Paris - Disneyland - Paris - Hannover - Travemünde - Trelleborg - Jönköping - Örebro

På ett ungefär.

Kom ner till Karro på midsommaraftonskvällen, blev en sen middag på McDonalds. Lördagen tillbringade vi hela dagen på stranden. Superskönt väder, och galet tidvatten.

På söndagen började vi vår resa efter att ha städat klart i Karros lilla mobila hus. Vi åkte upp till Normandie, och Haras du Pin. Frankrikes äldsta och största nationalstuteri. Vi bodde hos en kompis till Karro, som skämde bort oss ordentligt. Vi fick en personlig guidad visning runt slottet och stuteriet. Hur fint som helst.

Efter Normandie var det dags att börja åka mot Paris. Vi skulle bara åka förbi Le Havre och plocka upp Karros bror, Erik, och hans kompis Christoph. Det gjorde vi, och vi hittade dem. Sedan var det ett par timmars bilkörning och hotelletande.

 Det slutade med att vi kom fram till Karros kusin Helena vid ungefär klockan två på måndagnatten. Efter ett par timmars sömn så åkte vi ut ur Paris före morgonrusningen, väckte och plockade upp grabbarna på deras hotell och drog vidare till Disneyland. Grymt!

Bästa attraktionen var helt klart "Space Mountain". En rollercoaster som gick helt i mörker, gjort för att efterlikna rymden. Man var helt desorienterad, första åket märkte vi inte ens att den gjorde en loop. Efter femte gången kunde vi den typ utantill... På kvällen blev det en middag i Paris med Helena och hennes kille, Kristian.
Dagen efter så åkte vi mot Tyskland. Passerade Belgien på vägen, kom fram till Hannover på kvällen. Christoph skulle åka hem till sin far och tog tåget från Hannover. Vi andra bodde kvar på hotell, och hade en heldag i Hannover nästa dag. Vi shoppade lite, gjorde stan och turistade.

Träffade också på ett mycket trevligt och billigt falaffelställe där alla pratade svenska, mer eller mindre. Både de andra gästerna och han som jobbade. Hur kul som helst.

På kvällen åkte vi vidare mot Travemünde, målet var nattfärjan som gick 02.30. Vi fick en hytt med bästa läget, på däck 8 med fönster ut över fören. Såg inte så mycket av utsikten eftersom vi mest sov, men en stund på morgonen i alla fall!
Fredagmorgon så kom vi i land i Trelleborg och resan var nästan slut.

En grym vecka blev det. Har hunnit sett otroligt mycket, bil genom Europa kan jag verkligen göra om! Italien nästa, eller vad säger du Karro?

Här hemma är det ju ungefär samma väder som det var i Frankrike. Men så har hela resan varit. Med vädret - mot trafiken. Perfekt.

Och till alla som klagar på värmen. Kom ihåg vad ni sa i vintras när det var -25 grader, och kom ihåg det i vinter när det blir -25 grader. Det är precis så här det ska vara!

Hultsfred blev inställt, är grymt besviken. Men har lyckats styra upp så att jag kan åka de två sista dagarna på Arvika, så jag kommer i alla fall få se Hästpojken och Markus Krunegård. Det var kanske det viktigaste!

En veckas ganska oplanerad semester kvar. Kommer nog bli kvar hemma, fick en extra häst att rida av Niklas, så det blir toppen! Hoppas att vädret håller i sig.

Lisa håller på att rensa ut förrådsrummet. Grymt mycket saker (skräp) som man sparar på. Dags att slänga...