Gräset ÄR grönare på andra sidan

Hur kan en dag som börjar så dåligt sluta så jävla bra?!

På vägen hem från stallet satt jag och filosoferade för mig själv. Något som jag brukar göra när jag kör bil, naturligtvis är jag fullt koncentrerad på att köra samtidigt, man är ju faktiskt tjej... Då kom jag hur som helst på en himla massa saker som jag borde skriva, nu är allt som bortblåst. Förvånad? Inte det minsta... Det var så himla bra också, sjukt bra formuleringar ploppade upp. Allt är borta.

Hästarna var kalasfina idag! Man får verkligen se till att rida ordentligt och fullt fokus, men det är det lätt värt när man känner hur bra det blir. Nöjd.

Varför nöjer man sig aldrig?
Man vill alltid ha det som man inte kan få, man skulle kunna göra vad som helst för att få det. Sen får man plötsligt det man vill ha. Det borde vara total lycka, men plötsligt så vill man inte längre. Inte ens om någon kastade det efter en så skulle man ta emot det. Varför är det så? Är det för att man aldrig någonsin nöjer sig?

Kanske har man hittat en, eller två, som vill följa med på tävling?! Guldläge.

Pärlan.

Nyss hemkommen från stallet. Stina och jag har varit på Eklunda och hoppat för Niklas. Det gick svinbra, fick ordning på lite markarbete och lydnad. Sen hoppade vi bana på slutet, både jag och Stina skötte oss mycket bra!

Har fått en ihopklippt bild på de bilder som togs på mig och Stina i Askersund. Fina bilder, tyvärr ingen sådär klockren som de brukar lyckas med ibland. Känns inte värt att köpa dessa bilder för 50 kr st digitalt... Lite synd, för det är ju kul att ha, men inga att sätta upp på väggen direkt. Fint väder och så annars, så förutsättningarna var ju bra. Men det handlar ju mest om att det är saker på mig eller hästen som jag stör mig på, absolut inte fotografen!

Visst är hon fin, pärlan!

Jag red Voggan på ridbanan idag. Det gick sådär, Niklas har byggt en provisorisk vattengrav med hjälp av den största vattenmattan, de blåa tunnorna som infångare och en vit planka som avsprångsplank. Voggan är livrädd...men är nog ganska bra träning att rida runt den där varje dag. Tillslut kanske hon inser att den inte kommer döda henne...

På lördag är det dags att åka räkbåt med gruvan. Det luktar ordentlig P-fest! Ska bli intressant, väldigt intressant. Jag är nog ganska laddad, men ska verkligen se till att hålla mig i skinnet, inga fler skandaler med kollegor! Efter räkbåten ska vi till Harrys, det betyder ju att båda jobben har koll på mig, måste verkligen sköta mig.

Den inbillade sjuke

Jag har en infektion i kroppen. Om det var någon som trodde något annat. Vad ska man säga, vet inte om det kändes bra eller inte att få veta det. Bra eftersom jag inte är inbillningssjuk, och för att ha bevis för att jag faktiskt är sjuk och inte lat när jag inte orkar göra allt som jag borde. Lite jobbigt att inte veta om eller när det kommer att gå över. Man blir ju inte direkt lycklig av att gå och vara småsjuk hur länge som helst. För det har jag varit, och däremellan har jag varit ordentligt sjuk. Men som sagt, det är en infektion, ett virus. Läkaren ringde upp mig imorse, fortfarande samma supertrevliga och bra läkare! Hon frågade hur jag mådde, när jag svarade bra så sa hon att jag hade en infektion i kroppen. Jag som trodde att jag var frisk. Det bevisar ju bara på att efter ett tag så glömmer man bort hur det är att vara frisk... Men hon sa också att det är dumt att behandla med antibiotika om man inte behöver, och som sagt, nu mår jag ju ganska bra. Lite trött i kroppen bara. Men om, eller snarare när, det bryter ut igen så ska jag höra av mig till vårdcentralen igen så ska jag få komma dit direkt på en akuttid och träffa henne. Antar att det blir någon slags behandling då. Känns bra att veta att det kommer att vara lättare nästa gång. Den här gången var det inte så lätt att få kontakt med läkare... Skönt att veta lite mer. De tog ju massa olika prover, alla värdena var bra. Så det är ju i alla fall bra!

Jobbar 7-16 den här veckan. Skönt, men lite jobbigt på mornarna. Speciellt imorse när mamma drog igång dammsugaren strax före fem!

På promenad genom stan

Det har varit en lång och härlig hästdag idag.

Gick upp 5.50 imorse(! vad gör man inte för dessa hästar...) Åkte till stallet och packade transporten och putsade det sista på Stina. Vi åkte vidare mot Askersund. Jag red 1.10 och 1.20, i 1.10 så rev vi sista hindret i omhoppingen. Klantigt, jag slappnade väl av för att det nästan var färdigt, men så var det inte. I 1.20 så fick vi ett stopp, också mitt fel. Jag tappade fokus en sekund och gjorde bort mig. I de lägena är det inte så konstigt att hon stannar. Är ändå ganska nöjd med dagen, det har blivit jättefint på Askersunds anläggning, de har byggt ett stort fint ridhus med cafeteria, de har gjort om banan och framhoppningen, och bytt underlag. Det var hur bra som helst! Nöjd med dagen trots att det inte blev något pris. Börjar bli sällsynta de där priserna...måste rida bättre!!!

Väl tillbaka i stallet så var det dags att vänta på Jocke som skulle sko Vogue och Vanda. Tro det eller ej, han svarade när jag ringde och ville komma tidigare och sko! Perfekt för mig. Innan han kom så hann jag åka till ÖoB och reklamera ett av tränsen som jag köpte för ett tag sen, pannbandet började falla i delar. Det var inga problem, jag fick ett nytt. Voggan blev fin i fötterna, det var kul att prata med Jocke också, han brukar jämt sko när jag jobbar annars, men idag var jag där.

Voggan det lilla monstret slängde av mig igår när vi var ute och red. Helt apropå ingenting egentligen, red på hackamoret och det gillade hon inget vidare. Det blev lite härj åt alla håll och jag insåg att om inte jag släpper så kommer både jag och hästen att ramla. Då ramlade bara jag istället, landade fint på knäet. Det blev ett hål i ridbyxorna, och i knäet! Typiskt... Kan inte ens komma ihåg när jag ramlade av sådär sist. Okej att man ramlar av när man hoppar och grejar, men när man rider ut i skogen?!

Cannavaro har fått börja ett tufft liv på Kallsö, de vilda islänningarna hade mer eller mindre mobbat ut honom, han hade gått igenom staketet tre gånger. Eva flyttade honom till en egen hage så att han kunde vila lite och så att hon kunde fundera på vad hon skulle göra. Det fungerar ju inte om inte hästarna håller sams. Men då tog Hassan saken i egna händer och ville göra ett nytt försök, han hoppade helt enkelt tillbaka in i hagen där resten av flocken gick. I början höll han sig mest för sig själv men nu hade han i alla fall fått en kompis, eller fadder... Så det löser sig nog, hoppas jag verkligen!

Jobbade torsdag och fredag på Harrys. Gick bra, trevliga gäster och medarbetare! Funderade ett tag på om jag skulle föreslå en nattpromenad efter jobbet i fredags, men jag droppade idén. Bra eller dåligt?

Sanna och jag var ute och gick i torsdags före jag började jobba. Vi tog en tur genom stadsparken, över slussen och sedan ett varv på Stora Holmen. Vilka minnen det väckte! Vi funderade på om det överhuvudtaget var någon aktivitet där fortfarande. Kom fram till att det nog inte var det. Men Hampus sa att han trodde det, och nu har jag kollat upp det. Mån - Fre 10-17, Lör - Sön 11-18. Med både Lilleputtetåget och minilantgård. Nöjd, det här fan ett bra koncept! Hoppas det finns kvar när jag någongång eventuellt får barn.

Nu väntar en 7-16 vecka på jobbet, skönt. Värre blir det veckan efter, 9-18...kommer bli tufft, men bara att göra det bästa av situationen. För veckan efter det, då har jag semester! Wow. Ska försöka hinna med både Ullared och en tur till skärgården för att hälsa på Hassan. Sällskap sökes.

Äntligen!

Nu har jag fått en tid på vårdcentralen för att ta prover. En hel massa olika prover, men det är ju lika bra att ta allt på en gång. Speciellt eftersom att det är lite halvklurigt att ens få komma dit... Jag pratade med en jättebra läkare imorse, hon trodde inte att det var något fel. Bara att jag haft oturen att komma in i en period då man drabbas av virusinfektioner hela tiden. Sådant brukar gå över, men kan hålla i sig länge. Jag tror att det har att göra med att immunförsvaret är nedsatt när man har en infektion, då är det lätt för nästa infektion att ta över. Hur som helst så tyckte hon att jag skulle komma in och ta massa prover, bara för att försäkra oss om att det inte är något allvarligt. Men det trodde hon inte eftersom att jag blir bättre, nästan bra emellan infektionerna. Hade det varit något värre hade det inte blivit bättre, bara sämre och sämre. Vi pratade också lite om att ta bort halsmandlarna, men det ville hon inte rekommendera om man inte har stora problem med dem. Jag har bara problem med mina när jag är förkyld, annars är det ju inte så farligt. Förutom att jag insett att hela min hals är svullen på ena sidan...men jag känner ju inte av det.

På fredag morgon ska jag vara på labbet. Skönt att äntligen få veta. Läkaren sa också att om jag blev dålig igen så skulle hon se till att jag fick komma in på en akuttid så fort jag ringde. Bra det, slippa detta omständiga, onödiga tjafs. Jag hade fått mail från Eva på Kallsö, nu hade hon släppt ihop hela flocken och Cannavaro verkar komma överens med alla. Fantastiskt, han kommer verkligen kunna leva riktigt hästliv där borta! Vi är lite oroade för att han inte ska hålla hull ordentligt bara, men räcker inte betet så kommer hon att stödfodra honom. Med tanke på hur Vogue är så kanske det kommer att behövas.

Stina och Voggan blev kollade och behandlade av Koko idag. Stina hade lite ont i ryggen och Voggan desto mer. Han trodde att det kanske berodde på att hon fått föl och fortfarande var svag i ryggen. Jag kanske borde longera lite mer, inte sitta på varje dag...tanken slog mig nu.

Stina och jag var och hoppade för Britt igår, det gick faktiskt riktigt bra, hoppade mest bana, det blev rätt högt på slutet... Jag passade även på att hoppa banken en gång, för att reda ut eventuella problem...hon funderade inte. Skönt.

Tandläkaren var ute på förmiddagen igår och tittade på Vogues tänder, hon hade en vargtand som han fick dra ut och lite vassa kanter att slipa. Så det blir ingen pay'n jump på torsdag. Hackamore en vecka är det som gäller. Det var därför jag passade på att kolla henne med Koko också, lika bra att ta allt på en gång. Börjar kännas i plånboken dessvärre...

Personbeskrivning på bild.

Tillbaka på jobbet efter att ha varit hemma nästan en vecka. Försökt att kurera och vila bort förkylningen, har väl lyckats sådär. Det är bättre, men långt ifrån bra. Men nu är det nog huvudvärken som är värst, har haft ont i huvudet i ca 2 veckor, mer eller mindre hela tiden. Insåg idag när jag var i stallet, att där är nog det enda stället jag inte har ont i huvudet. I stallet, framförallt på hästryggen. Hade förresten inte ont när vi var ute i skärgården igår heller. Men skärgårdsluft botar väl allt?!

Fick en finfin present av Carro på jobbet idag, har fått en liknande tidigare, och nu pricken över i:et. Det finns nog inget som är så mycket jag som de här små detaljerna... Det är sjukt hur glad man kan bli över så små, obetydliga, materiella ting.

Visst är de snygga?! Och så jäkla jag! Nöjd.

Hästarna sköter sig. Imorgon kommer tandläkaren och ska kolla på Voggans tänder, är nog välbehövligt. På kvällen ska jag åka och hoppträna för Britt med Stina. På onsdag kommer Koko och tittar på Stinas rygg, hoppas det blivit något bättre sedan sist. På torsdag är det pay'n jump i Viby, tänkte ta med mig Voggan dit och se om hon törs hoppa några hinder. På söndag är det Stinas tur, regionalt i Askersund, 1.10 och 1.20. Spännande hästvecka!

I lördags var jag funktionär på 3-årstestet på Örsta Kulle. Det var lovat sedan länge och eftersom jag kände mig relativt frisk så ställde jag givetvis upp. Det blev ganska hårt slit, jag stod och byggde upp och ner löshoppningshindret. Det ska upp och ner, och höjas ett antal gånger under dagen, och fort ska det gå! Men det var en mycket trevlig och lärorik dag. Trevliga domare, finfina hästar. Min favorit var en Camiell Flamingo Z avkomma, Clear Water DB. Ska bli spännande att se vad det blir av den om ett par år, verkligen superfin!!!

Jag har en häst på en ö!

Idag har jag, Alex och Cannavaro varit på äventyr. Det var dags att åka ner till St Annas skärgård, utanför Söderköping, och lämna Cannavaro på hingstbete. Det är en fantastiskt trevlig liten ettåring jag har!

Sist han åkte transport var i höstas, Riksföl på Strömsholm i september, då åkte han ihop med Vogue. Trots det tyckte han inte alls att det var läskigt att gå på transporten helt själv, snarare tvärtom. Är ganska nyfiken av sig... Smög på utan problem! Han trampade runt lite när vi åkte från gården, skakig grusväg dessutom. Sedan stod han som ett ljus resten av vägen. Så himla duktig!

Väl framme vid bryggan i St Anna så var det dags för att åka färja. För att undvika eventuella problem att få honom på färjan så lastade vi av direkt på. Han tyckte det var lite konstigt och mystiskt, dessutom luktade det ju får! Han stod ändå snällt, färjeturen tog väl ungefär 20 min. Han trampade runt lite och undrade vad sjutton vi höll på, men var verkligen superduktig och höll sig lugn. Han lyssnar verkligen på människor!

Det var lite halvläskigt att åka färja, i alla fall i början. Sen gick det bra.

Väl framme vid Kallsö så var det ju lite läskigt att gå av färjan också, lika bra att hoppa i land. Han tyckte nog att det var skönt med fast mark under fötterna, ingen gungande båt. Vi gick till hagen där hans blivande kompisar gick. Till att börja med så får han gå med fyra stycken ur flocken, två ettåriga islänningar, en ettårig nordis och en tvåårig islänning. Vi som trodde att Cannavaro skulle bli nöjd av lite fler hästar fick oss ett gott skratt när den första lilla islänningen kom uppgalopperande. Cannavaro blev livrädd, det kom ju en lite ulltuss springande mot honom i full fart, för guds skull!

Han vande sig efter en liten stund och lite påtryckningar från de andra hästarna. Verkade som de kom ganska bra överens tillslut. Det är dock lite storleksskillnad på dem, och större lär väl den bli...

Nya vänner har han också fått. Något mindre kanske man kan säga...

Jag och Alex har haft en fantastisk eftermiddag. Det känns som att vi har varit på semester en hel helg. Skärgårdsluft lugnar verkligen själen, vilken underbar natur det är! Vi tyckte dessutom att det var sjukt kul att åka båt, hade lätt kunnat åka några varv runt öarna. Hur fint och skönt som helst. Det var verkligen perfekt väder för att ge sig ut i skärgården idag. Nu är semesterdestinationen definitivt bestämd. St Annas skärgård, here we go!

En härlig semesterdag. Eller ja, eftermiddag i alla fall. Underbart att åka båt i skärgården, fantastiskt väder!

När jag fick höra att det låg en camping vid bryggan vi skulle åka ifrån så började jag tänka på en klassresa vi åkte på i nian. Då bodde vi på en camping i St Annas skärgård. Sannolikheten att man skulle hamna där igen var väl inte så stor. Men så var det! Jag kände igen mig direkt, det stora gula huset med receptionen. Världen är bra liten ibland!!!

Tillslut så.

Efter mycket om och men så har jag löst det. Nu kan jag lägga upp videor i datorn. Fast det är inte så enkelt och smidigt vill jag lova. För så här är det; För att koppla ihop kamera och dator, så duger det minsann inte med USB, det går för långsamt för rörliga bilder. Man måste ha en firewirekabel. På bärbara datorer är det inte alls vanligt med firewireuttag, så min dator har det naturligtvis inte. Slutsats: Det går inte att koppla ihop min videokamera och min dator. Alltså får jag lägga upp filmerna i mammas dator, som tur är har den firewireuttag, sedan flytta över allt på ett usbminne och sedan in i min dator. Ska det behöva vara så? Ja, tydligen.
Men, jag ska inte klaga. Har i alla fall hittat ett sätt att göra det på. Nöjd.

La upp min snyggaste volt på facebook. Under de 5 första minutrarna den var uppe så kom det kommentarer av tre olika. Wow, var ska det här sluta? Haha. Men det är lugnt, jag bjuder på den.

Vet inte om jag orkar lägga upp alla filmer här, eller på facebook, men ska lägga upp några av de bästa här. Tyvärr blir det ingen superkvalité, men det får ni leva med. Det är i alla fall något!


Förklassen inför laget. 1.20, bed A.
5 april 2009. Vikbolandet, Norrköping.
En av de bästa rundorna någonsin?!

Jag lovar att lägga upp flera filmer, men orkar inte just nu. Tar en himla tid...

Rastlös

Stina, Mariestad -08.

Har inte varit så motiverad till att skriva något. Det verkar ju dumt att skriva bara för skrivandets skull dessutom.

Insåg tillslut att min förkylning inte tänkte ge sig den här gången heller. Har varit hemma från jobbet sen i tisdags, hade tänkt mig ett besök på vårdcentralen på tisdagen. Men när jag pratade med dem i telefon tyckte de minsann att det var onödigt. Vila och egenvård propsade de på. Som om jag inte har provat det. Det hjälper ett par dagar, men sen kommer ju den jäkla förkylningen tillbaka, eller i alla fall halsontet. De tar väl för givet att man är någon klen jävel som ringer så fort man varit förkyld ett par dagar. Fast nu handlar det inte om ett par dagar, knappt ett par månader, om man räknar bort de få veckorna när jag känt mig relativt frisk så är det snarare ett par år. Det är inte normalt. Det är inte naturligt att var sjuk så mycket som jag har varit, och nu måste jag fan få ett slut på det, orkar inte ha det så här längre. Min chef förstår mig, han skulle minsann ringa till vårdchefen och se till att det gör en ordentlig undersökning och reder ut vad som är problemet. Känns lovande, kanske.

Har försökt, försökt och försökt att fixa så att jag kan lägga upp film från videokameran i datorn. Lyckades efer ett antal försök att ladda hem rätt program, drivrutin etc. från Sony. Yes! tänkte jag...men det hjälpte inte, för när jag sedan kopplar in kameran så händer ingenting. Jag öppnar "Windows Movie Maker", men då säger den att det inte finns någon digital videoenhet inkopplad. För i helvete! Fick tips att ringa Sonys support, får väl göra det. Men jag hatar att ringa support.

Vogue, nov -06.

Har lagt upp massa bilder på facebook, finns ju inte så mycket att roa sig med när man sitter hemma hela dagarna. Blev två nya album, ett på Stina och ett på de andra hästarna. Synd att man tar så lite kort, jag är sjukt sugen på att investera i en riktigt bra kamera. Så att man kan få sådär snygga kort utan att vara något proffs. Kanske det som skatteåterbäringen ska användas till...

Cannavaro, löshoppar för första gången, april -09.

Kvällspromenad

Idag blev en lugn dag. Koko har behandlat båda hästarna, de hade ont i ryggen. Hoppas att det inte är mycket. Stackars Voggan ska ju hoppträna imorgon dessutom. Får försöka ta det lite lugnt, om det går... Hur som helst så var det vila som gällde för båda hästarna. Vilket i princip betyder ledigt från stallet. Åkte förbi och mockade och grejade lite bara. Hemma strax före halv sju. Händer inte så ofta...

Läste några kapitel i min bok, satt lite framför datorn. Blev rastlös, inte förvånad. Funderade på hur jag skulle roa mig resten av kvällen, inget sevärt på TV, som vanligt. Kom på att det faktiskt kunde vara skönt med en kvällspromenad. Tänker rätt ofta att jag borde gå ut och gå mer, det är ju så himla skönt. Så ikväll gjorde jag det, och nu har jag bestämt mig för att göra det några kvällar i veckan. Jag har ju inte all tid i världen, men ibland får man väl offra lite sovtid. Jag tror att jag skulle må bättre av det.

Ibland ser man saker som man inte bara kan gå förbi hursomhelst...

Vet inte om det syns riktigt...men cykeln är fastlåst i stolpen. Vilken jävla tur!!!

Vet dock inte om det här var så bra för min förkylning, halsen känns inte direkt bättre, men inte så mycket sämre heller. De på jobbet försöker övertala mig att gå iväg och ta ett halsprov, det kanske jag borde.

Jag har tagit två veckor semester i sommar, vecka 24 och 28. Har hela tiden trott att det blir obetald semester och att jag får ut semesterersättningen i pengar på lönen i juli. Sen på min sista lönespec så stod det att jag hade 4 betalda dagar att ta ut. Rätt nöjd med det så mailade jag min chef och bad henne ordna så att det går 2 betalda dagar per vecka. Hon ringde upp mig idag, med upplysningen om att det blivit något strul. Jag har inte 4 dagar att ta ut, utan 15! Tjoho! Jag har aldrig haft betald semester förut. Nöjd. Däremot så får jag ju ingen semesterersättning i pengar, därifrån i alla fall. Men jag har 5 dagar till jag kan ta ut. Coolt.

Vem värmer dig nu?

För alla er som undrar vad jag jobbar med, på heltid, dagtid. Jag jobbar på ett arkiv.
Arkiv Där saker och ting kommer bort i bokstavsordning.
Om det vore så väl att det var bokstavsordning...

Så hade man ont i halsen igen. Den förra förkylningen har inte släppt än, men jag tror att den har börjat om. Förvånad? Inte ett dugg.

Jag har hittat ett guldställe för Cannavaro i sommar, och kanske även i vinter. Han ska få bo på en ö i St Annas skärgård, med massa andra unghingstar. Främst islänningar, men även några andra, en annan halvblodsåring till exempel. Perfekt. Det ser fantastiskt ut, jag tror att det är ca 50 hektar som de kan röra sig fritt på. Jag tror verkligen att det kommer vara hur bra som helst. Det bästa av allt är att det inte ens kommer att ruinera mig. Nöjd.

Lars Winnerbäck gör det igen. By the way. Det blir bäst så.

Tror att mina stövlar kommer imorgon, eller möjligtvis på torsdag. Hoppas på imorgon, så att jag kan ha dem på träningen på torsdag. Jag och Sanna ska hoppa för Britt, vi fick en alldeles egen träning. Det var bara en träning den här veckan, med full grupp. Men Britt är ju så himla snäll så hon gjorde en ny, till oss. Det kanske kommer någon mer och är med, men troligtvis inte.

Jag känner mig lugn. På ett ovanligt sätt, jag vet inte varför eller på grund av vad. Har tusen saker som jag borde bli stressad över, men jag blir det inte. Lugn. Har stressen tagit slut?

Glöm inte bort...

...jag kommer inte glömma bort. Jag vet att jag är värdelös.
Det här har nog varit den sämsta tävlingshelgen någonsin!

I 1.20:n igår så kändes ingenting bra, jag fick bara ett normalt bra språng. De andra var inte alls bra, och jag kunde inte sitta över hindrena. På trippeln så hade jag absolut ingen koll och det ledde till ett stopp på nästa hinder. Jag gjorde en volt och fick kontroll igen, men trots det så blev det ett konstigt språng och jag kunde inte sitta, det ledde till att jag själv gjorde halt framme vid nästa hinder. Det kändes inte som någon idé, allt var kaos i alla fall. Hoppade ettan, kändes ok.
I 1.15 idag kändes allt mycket, mycket bättre, jag fick skönare språng, som jag kunde sitta i. Lite tips från coachen innan, och en bra framhoppning. Stina kändes topp. Sista hindret i grunden var banken, vanligt upphopp och sedan hinder ut. Jag kom upp lite för fort, men tänkte att Stina som har gått mycket terräng, och hoppat många bankar inte skulle bry sig om det. Men det gjorde hon, hon la på en tvärnit när det var dags att hoppa ner. Jag gjorde en volt, på riktigt. En helt sjuk volt, landade ca 2 m längre ner. Normalt ramlar man av hästen på ca 1.60, nu ramlade jag av hästen plus banken, ca 40 cm, alltså ca 2 m. Suck. Jag slog mig inte det minsta, landade i någon slags kullerbytta. Har det på film, och hade jag vetat hur man gjorde så hade jag defintivt delat med mig. Förutom detta så var det här en riktigt bra runda.
I 1.25:an idag så kändes det lovande. Banan såg bra ut, inte alls hög. Framhoppningen gick bra, efter ännu mera tips från coachen så satt jag bättre över hindrena. Men nu tyckte Stina att det började bli högt, förmodligen så hade stoppen och de obekväma sprången från igår satt sig lite i huvudet på henne. Hon tvekade på en stor oxer och hoppade sedan lite rakt igenom den. Efter det fick jag nästan göra halt för att återfå kontrollen, men det hjälpte inte. Hon stannade på nästa hinder, och sedan på hindret efter det. Det var delvis mitt fel, jag bromsade lite för mycket. Men under normala omständigheter så hade hon hoppat i det läget, men hon hade totalt lagt ner. Det kändes jävligt surt.
Den här helgen har verkligen varit totalt katastrof resultatmässigt. Jag har nog aldrig varit så besviken och ledsen efter tävling. Men jag ska försöka att släppa och gå vidare, ta nya tag och träna mer. Niklas tyckte ändå att jag red rätt så bra, men när det blir lite högre så måste jag verkligen rida perfekt på Stina, annars så stannar hon. Det kommer säkert bli bättre men då måste jag ha flera bra språng och bra rundor i rad. Ju bättre jag rider, desto bättre hoppar hon och desto lättare blir det att rida bra. Om hon kan lita på mig att jag lägger henne rätt och sitter bra så kan jag lita på henne att hon hoppar. Men det måste stämma jämt, och inte bara 70%. Så mera hårdträning. Flera tävlingar, inte högre än 1.20. Så nu ska jag hålla mig där, tills det känns sprättlätt. Det kanske tar 2 månader, eller 2 år. Men det ska bli bra!

Jag hade tänkt åka till Kumla imorgon med Voggan, Sanna och jag skulle på banhoppningsträning. Men jag fick ett sms tidigare om att den var inställd på grund av för få anmälningar. Känns som att allt bara går fel nu, hade verkligen sett fram emot detta. Ska försöka få plats på träningen på tisdag istället, både jag och Sanna.

Min plan att ha Cannavaro på bete i Fjugesta har också gått åt helvete. De jag skulle ha honom hos har nu bestämt sig för att inte ta emot några flera, de har nog med sina egna. Så nu har jag en häst till som jag inte vet var jag ska göra av. Han skulle behöva gå med likasinnade och busa av sig. Vad gör man?

Tillbaka till jobbet imorrn. Är inte ett dugg sugen, men bara att bita ihop och gå dit. Jag behöver någon slags förändring, frågan är bara vad.

Det ljuva livet

Ingen hade gjort det bättre.
Tack.

Facebook är en bra sida. Perfekt när man inte har något göra, tusen gånger bättre än någon dålig såpa på TV. Sjukt intressant.

Varför ska man tänka på någon annan än sig själv? Ego.

Igår försökte jag byta bort mitt pass på Harrys ikväll, Matilda tog det. Tills hon kom på att hon skulle upp tidigt imorrn och jobba, då fick jag tillbaka det. Tänkte att det kanske är lika bra att jobba ändå. Var på Harrys klockan 21, med Sanna och Hanna. Vi satt där och tog det lugnt, sen rasade det in folk som skulle jobba. Intressant. Kollade med Krille, det hade blivit ett missförstånd mellan honom och Sanna. Han trodde att hon inte skulle jobba, strukit henne på schemat och gett passet till Hanna. Men Sanna skulle jobba, det var nästa helg hon inte skulle jobba. Men, det löste sig fort eftersom jag gick hem. Blev kort pass ikväll...drygt en timme. Sen stannade jag kvar och pratade lite med alla, funderade på vad man bäst gör en fredagskväll. Jag är ju inte så bra på sådant, så jag slutade här. Framför datorn. Mycket facebook blir det. Gjorde precis ett intressant test på fb "What 7 deadly sins are you?" kan inte säga att svaret blev rätt, men kanske inte helt fel heller. Jag är "anger". Haha, känns väl sådär, är sällan arg, utåt i alla fall. Något att tänka på.

Det hände en läskig grej idag när jag och Sanna red. När vi nästan hade ridit klart kom Sanna fram till mig och sa att det satt en gubbe bakom busken och tittade på oss. Helt sjukt!!! Vi red ett varv tillsammans, då såg jag honom också. Han satt där i hörnet av vallen, på andra sidan diket bakom lite buskar. Jag kunde inte sluta skratta, ingen av oss fattade vad han kom ifrån eller något. Vi sa det till Niklas när vi kom tillbaka, så han red dit och skrämde iväg honom. Då kravlade han sig över diket, vinglade iväg över gräset och kröp under staketet och gick bort mot Mosås. Det var tydligen någon alkis. Rätt läskigt faktiskt, men humor.

Jag lyckades efter två och ett halvt år få Niklas att rida Stina också. Han red Prima och var inte alls nöjd, jag red Stina och var inte alls nöjd. Vi gjorde ett byte och jag förstod att Prima inte var den roligaste hästen att rida...Stina däremot såg fin ut! Niklas tycker att jag faktiskt gör ett bra jobb med henne, sen är hennes dåliga dagar inte så kul, men det är bara att stå ut och kämpa. De bra dagarna är riktigt bra nu för tiden. Hoppas att helgen är en bra helg.

I mina ögon ser det jävligt bra ut.

Det finns så mycket bra musik. Önskar jag kände till en tiondel. Varför behöva utsätta sig för dålig musik överhuvudtaget? Det ska jag fan sluta med.

Jag blev bjuden på mat av min kära far förut. Jag ringde till honom på vägen hem från stallet, skitig, trött och hungrig. Han ställer alltid upp! Tack.

Börjar bli dags att sova, eller läsa lite till att börja med. Har börjat på en bok av Åke Edwardsson, "Den sista vintern". Verkar riktigt bra.

Godnatt, hoppas vi ses på Örsta imorgon.

Jag längtar till en sjö.

Var på Granngården igår, de har ju ringt och sagt att mina stövlar har kommit. Jag åkte dit, väldigt nöjd med att äntligen få köpa mina stövlar, riktigt bra stövlar. Men så bra var det dessvärre inte. Det hade kommit ett par stövlar, som inte passade. När jag var där och beställde så provade jag en stövel och mätte alla mått på benet. Viktigt att få det rätt... Då hamnade jag precis mitt emellan två storlekar runt vaden. Då sa hon som hjälpte mig att hon skulle ta hem ett par av varje storlek så att jag kunde prova och känna vilken som var bäst. När jag kom dit igår så hade det bara kommit ett par, den smalare stöveln. Den var på gränsen, så jag tror att den bredare är perfekt. Man vill ju inte slita i onödan på dragkedjan, bättre att ha en som är lite större så att påfrestningen inte blir så stor. Surt att behöva vänta lika länge till, bara ska åka tillbaka idag och prata med hon som har hand om det och höra varför det inte kom två par.

Är ganska laddad inför tävlingen i helgen. Skönt med stor bana, då kanske det är lättare att låta Stina få galoppera mera. Jag har ju alldeles för lätt för att börja bromsa, kontrollfreaket kommer fram..

Det är fantastiskt väder ute, helt otroligt hur bra väder det har varit den här våren! Det värsta är att jag får ångest av att jag inte njuter av det underbara vädret någonting, jobbar ju för det första i en jävla gruva, sen på helgerna sover jag bort hela förmiddagen om jag jobbat på natten, sen är det bara stallet, där kan man inte direkt jobba på en snygg bränna. Långbyxor och oftast t-shirt. Bondbränna here I come!
Hoppas på fint väder på min semester, vecka 24 och 28. Ska försöka få ta någon vecka i augusti eller september också. Kanske rent av två veckor, sista vecka i augusti och första i september. Kanske kan vara skönt med lite långledigt. Blir nog lite mindre jobb på Harrys i sommar, men det kan jag behöva så det ska bara bli skönt, får försöka spara lite på pengarna nu.

Börjar bli dags att flytta Cannavaro till bete också. Han kommer att gå i Fjugesta hos Ingela Bergholtz, jag måste ta tag i det och flytta honom i veckan eller senast nästa helg. Får se om det går att lasta överhuvudtaget.

Drömmar är ett speciellt fenomen.

Det är underligt hur drömmar kan te sig. Så verkliga, men ändå så overkliga. Väva sig in i verkligheten på ett sätt som gör att man tycker att det är naturligt, men i efterhand vore det ju totalt omöjligt. Men som man reagerar själv i sin drömvärld, kanske är det ett sätt att ta efter. Bara tycka att allting är normalt och inte stressa upp sig för något. Bara att leva med och följa den vägen.

Jag hade en dröm inatt. Det var som att backa tiden ett par timmar, bara slutet på kvällen som var helt annorlunda. Det var så verkligt, nästan sådär så att man funderar på om det var en dröm eller verklighet. Men jag vet att det var en dröm, tyvärr. Trots det så kan jag nog leva ett tag på det. Vem vet, det kanske blir någon slags verklighet, ibland känns det inte omöjligt.