Jag kan bara dåliga slut.

Vad ödet kan vara skrämmande ibland. Om man nu tror på ödet, det gör jag. En liten grej bara, rubriken på mitt senaste inlägg, skrivet den 18 oktober, "Friska Viljor". Ett band som jag gillar, men inte hört så mycket från tidigare, blev tipsad av Putte för ca ett och ett halvt år sedan. Fastnade speciellt för en låt som jag lyssnat mycket på, i perioder. När jag satt här och skrev det inlägget hade jag precis varit inne på cdon.com och beställt skivor, bland annat med Friska Viljor. Igår, den 19 oktober, hörde jag för första gången i mitt liv en av deras låtar på radio, riksradio. Är inte det lite underligt? Kan inte låta bli att samtidigt älska det.

Jag har varit extremt trött under ett par dagar, idag har jag nog fått svaret på varför. Det började med att jag var lite irriterad i halsen på förmiddagen på jobbet, det blev värre och värre. Nu sitter jag hemma, tycker lite synd om mig själv och blandar glass och te för att bedöva halsen. Har sjukt ont, kan knappt prata. Det är så jäkla typiskt, hade två lediga eftermiddagar/kvällar och plan på att simma eller träna minst en av dagarna. Bra att göra det med ont i halsen, begynnande förkylning, svininfluensa?, förmodligen inte alls. Inte speciellt nöjd.

Det var Svanteträning idag, Stina var kanonfin. Nästan lika fin som på framridningen i Hammarö. Verkligen roligt, vi gjorde bara en övning, fast på lite olika sätt, kändes kanon. Imorgon fortsätter träningen och vi skulle spinna vidare på samma sak. Ska bli spännande, hoppas verkligen att jag inte vaknar med feber och värre förkylning...

Har läst ut en bok till förresten. Vet inte om jag skrivit något om den, "Jag dödar" av Giorgio Faletti. Känns som att jag skrivit något, vet inte vad. Den var i alla fall kanonbra. Ännu en bok som jag försvann in i, och ett bra slut. Något som är lite sällsynt, och jag förstår det. Det måste vara svårt att skriva ett bra slut.