Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel.

Lev med det.

För nästan exakt en månad sen var jag sjuk. Jag mådde riktigt dåligt i ungefär en vecka. Då tänkte jag att nu lär det i alla fall dröja innan jag behöver vara sjuk igen. Att jag ständigt är småförkyld räknas ju inte. Imorse vaknade jag med lite ont i halsen, tänkte att det går nog över. Men där hade jag fel, det blev värre och värre och efter att ha suttit på två olika apotek i över en timme så kände jag att jag definitivt hade feber också. Så himla typiskt! Åkte hem och tog en tablett, försökte sova. Nu är det i alla fall lite bättre, men inte direkt bra. Men ska verkligen försöka ta mig till jobbet imorgon, man blir inte speciellt rik på att vara sjuk, tycker dessutom att det är pinsamt att vara sjuk så ofta.

Jag känner mig lite gladare ändå, själen lite lättare. Selander kom och tittade på Stina idag. Det tog ett tag innan han hittade problemet, han började med att kolla och känna över hela hästen - ingenting att anmärka på. Jag sprang med henne, han böjde alla ben - ingenting där heller. Jag fick sadla och ge mig ut i ridhuset, travade och galopperade, hon var lika konstig att rida som de andra dagarna, men Selander såg ingenting konstigt - absolut ingen rörelsestörning. Han tyckte det var jättekonstigt, jag också. Bestämde att han skulle titta i munnen också, för säkerhets skull
tandläkaren var ju ute i oktober någon gång, då var det ingenting och jag behövde inte göra någonting de närmaste två åren. Det kändes ju alltså som att det inte borde vara något fel på tänderna. Det var det inte heller, hon hade däremot munhåleinflammation. Stackars Stina, hon hade ju jätteont. Selander förklarade att det är ungefär som en förkylning, nu ska hon få penicillin i fem dagar och sen borde det vara bra. Han kommer tillbaka och tittar igen nästa måndag, så det är bara att hålla tummarna nu! Det är så jäkla skönt att ha fått en lösning på problemet, jag var verkligen deprimerad över det här. Jag hade känslan av att det skulle gå så bra den här säsongen, hon var ju så fin innan. Men än är det inte kört, jag missar tyvärr alla träningar den här veckan, men blir hon frisk snart så gör det absolut ingenting, jag trodde ju att jag skulle missa hela säsongen. Man föreställer sig ju alltid det värsta hela tiden. Jag kan dessutom rida henne under behandlingen också, utan bett. Men det är ju bara att prova hur hon går på hackamore, känns lite läskigt men det kanske går jättebra.

Saga var inte alls bra igår, vi fick verkligen skämmas för våra starter. Hon var tjurig redan från början och skulle inte gå in på framhoppningen. Där inne var det kaos, så hon lugnade inte ner sig alls. På banan var det katastrof, blev lite bättre andra rundan men långt ifrån bra. Men jag ska bara släppa och gå vidare, alla har väl rätt att ha en dålig dag, antar jag. På onsdag ska vi hoppträna för Britt i Kumla, spännande!

Igår blev det middag på Pitchers, jag, Sanna, Emma, Josefin och Matilda. Nästan som ett helt stallmöte. Riktigt trevligt var det, och hade jag bara varit lite piggare och haft lite mer sömn i kroppen hade jag definitivt varit på till Björnstugan med. Skippade den delen, ångrar mig idag.

Borde nog be om ursäkt till alla, känner att jag inte har varit den trevligaste och gladaste människan på sista tiden. Jag börjar bli lite sliten, men får ju absolut inte låta det gå ut över mina underbara vänner. Utan er är jag totalt värdelös.