Du är allt jag ser och hör.

Det är vinter. Massor av snö, jag kan inte komma ihåg att det har varit så här mycket snö sen jag var liten. Det är så himla fint, och mysigt. Jag gillar vintern, verkligen. Skulle inte kunna tänka mig att bo i ett land utan märkbara årstider. Vintern är fantastisk, våren är vacker, sommaren är underbar och hösten har faktiskt sin charm.

Mina minusgrader har kommit tillbaka. Nöjd.

Kom precis hem från Harrys, har jobbat men det var oerhört lugnt så jag kunde åka hem. Höll på att somna när jag stod i garderoben så det kanske var lika bra. Det är ju en dag imorgon också, och som vanligt så kräver hästarna tidig morgon. Något som har blivit en rutin nu, ordentligt. Har inte haft många sovmornar den här hösten, men jag har ändå gillat det. När jag haft chansen att åka hem och sova igen efter att jag släppt ut hästarna så har jag oftast struntat i det. Sett till att vara vaken på förmiddagen och så länge det är dagsljus. Tror att jag behöver det. Det och mycket mer. Hur som helst så börjar jag gilla tidiga mornar, när jag väl tagit mig upp ur sängen. Den tuffaste delen av dagen, helt klart.

Har funderat lite. Eller jävligt mycket, för jag kan inte släppa det. Jag vet hur det är också, och det leder till att jag vet att jag handlat rätt. Frågan är bara hur rätt det kan bli, förmodligen inte så rätt som jag vill.
Jag hade ett val, att förstöra ditt liv, eller att låta bli. Det, för mig, känns som ett jävligt enkelt val. Naturligtvis så lät jag bli att förstöra ditt liv. Vad skulle jag ha tjänat på det? Niente.
Däremot så har jag insett, att det förstörde för mig istället. Fast jag kan inte vara säker, tiden får stå för några svar. Ibland funderar jag på om det hade varit bättre att ha gjort tvärtom, då hade jag direkt sabbat för mig själv också. Men nu så gjorde jag det bästa jag kunde. Du tog det på ett fantastiskt sätt, och höjde mig till skyarna för det. Vet inte om jag förtjänade det, förmodligen inte. Hade väl redan förstört tillräckligt. Men det var inte det du såg, och det är där mitt lilla hopp lever. För du berörde på ett sjukt sätt, jag kan inte släppa det. Hur jag än försöker. Försöker drömma om någon annan, någon som faktiskt kanske skulle kunna vara Mr Right.
Men du står framför och skymmer.