Inga toner kan förklara hur jag mår

Ingenting blir någonsin som man tänkt sig, eller så är det så det blir. Jag vet inte.

Hade en kanonkväll igår. Det var ju dags för Sara och Pappas fest ute i Lunger. Det blev en galen fest. Sanna och jag kom dit tidigt och hjälpte till med lite uppläggning och fixade bålen såklart. Efter en promenad i flipflops över gärdena var vi framme vid logen. En perfekt festlokal. Hela släkten var där, man ser dem inte så ofta men alltid lika kul. Vi fick varsin grogg, Sanna och jag, som var ganska starka...typ 90/10 ungefär. Sen kom Robban och sa att han skulle bli sjukt imponerad om vi svepte dem. Utmaningar är till för att antas. Jag svepte den, sen drack jag bara vatten resten av kvällen... Blev till och med tvungen att sova en stund lite senare också, men sen var jag pigg. Helt galet. Kom hem halv fem. Bara det, har man kanske världens bästa chef om han först skjutsar oss till Arboga, sen kommer dit och hämtar oss mitt i natten? Jag är övertygad.

Jag skulle behöva åka ut till Arboga och hämta min transport med. Den har ju stått där sen i onsdags när jag körde ut hästarna. Men nu har det ju regnat, och anledning till att den är kvar var att den skulle torka. Hur ska jag få till det nu då?

Helgen har flugit förbi. Dags för en till 7-16 vecka. Skönt. Värre blir det veckan efter, 9-18. Men nu när jag bara har en häst kan jag ju gå upp på morgonen och ta stallet före jobbet.

Det känns som att det blivit lite mycket nu på sista tiden. Jag måste fan ta tag i det här och bestämma mig, man kan inte bete sig hur som helst och bara leka. Man kanske måste tänka på någon annan än sig själv också.



Försiktiga pojkar kommer alltid längst.