Fantastiska häst!

Stina är verkligen helt fantastisk, på alla sätt!

Det har varit tävlingar på Örsta i helgen. Igår var jag där och hoppade 1.10 och 1.20 med ett ner i varje. I 1.10 hade jag kunnat rida lite bättre, i 1.20 så var det bara ett skitpet. Surt, men Stina var grymt fin ändå! Idag red jag en 1.20, jag red ganska illa första halvan av banan, men sen kom vi igång och andra halvan var riktigt bra! Det blev faktiskt en dubbelnolla, tack vare Stina som verkligen kämpade sig över kombinationen när jag red som en kratta. Vi red inte så fort, men blev i alla fall placerade, kom 7:a. Alltid lika skönt med nollor och pris!

Det har varit en ganska tuff helg, har inte sovit alltför mycket. Men det börjar ju bli en vana så det känns inte så farligt. Det värsta är om jag tänker på hur lite jag har sovit, det är verkligen inte normalt. Man kan inte sova så lite, det kan inte vara bra. Men jag har ju svårt att välja bort något, så det får bli såhär. Så länge som jag inte mår dåligt av det så tror jag inte att det är så farligt, och jag sover ju ordentligt i resten av veckorna. Oftast.

I fredags kunde jag sluta klockan ett i gruvan, så himla skönt! Det gjorde att jag var klar i stallet ungefär samma tid som jag skulle ha kommit dit om jag hade jobbat heldag. Alltså hann jag hem och vila lite innan jobbet på Harrys. Har jobbat nattklubb torsdag, fredag och lördag den här veckan. Dreamteam både torsdag och fredag, jag och Sanna i garderoben och kassan. Guld. Igår fungerade det också riktigt bra, efter allt trubbel...

Jag var och hoppade för Britt i onsdags, Stina var ganska fin då med. Britt började prata lite om att hoppa 1.30. Hon menade på att jag och Stina inte borde ha några som helst problem med det. Det var jättekul att höra det, och skönt att veta att hon tror på oss. Jag ska nog ändå vänta ett par tävlingar till, måste befästa det här säkra och stabila i 1.20 först. Men jag tror inte att det är långt borta, inte alls... Måste diskutera det med Niklas också, han har ju en förmåga att veta bäst...

Det känns som att jag glömt att skriva en himla massa, men vet inte riktigt vad det är. Eller om jag verkligen kan dela med mig om det.

Någon frågade mig något. Jag svarade fel. Han undrade hur svårt det var att komma mig nära. Jag släpper aldrig någon nära, svarade jag.