Det kändes som lite omtanke. Omtanke är fel ord. Att bry sig, finns det ett ord för det? Care, typ. Jag förstår verkligen inte, kanske dags att köpa en bok för att lära sig läsa tankar. Det kanske hjälper. Det är underligt hur det kan varvas mellan att kännas så jäkla bra, och en stund senare, så jäkla fel. Men jag tror att jag har blivit bättre själv, lärt mig något. Det kanske inte alltid är bra att springa och gömma sig, konfrontera istället. Håller jag på att bota min folkskygghet? Troligtvis inte, det är nog bara någon som har en konstig inverkan på mig, påverkan? Vad är skillnaden? Jag måste köpa en ordbok. Jag är kass på svenska språket.
Lars Winnerbäck.
Det är underligt hur man kan känna sig så ensam, när man är omgiven av så mycket människor. Men jag tror att det kanske är så jag är, det är min natur. Ensam, mitt i smeten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar